Vakna, min vän är en sång av Johan Nylin. Den började sitt liv inför Ingenmansland, men hann inte riktigt bli klar. Då var det bara melodi och första versen, samt en annan refräng som lät lite annorlunda. Johan skrev klart den när han låg och spelade döende i ett dike under och efter det avslutande slaget på Granland 1, och texten handlade då om det slaget; Slaget vid Uggleskog.
Johan skrev om sången inför Krigshjärta 5.
Vakna, min vän (Krigshjärtaversionen)
*
Så vakna min vän Och res dig igen Känn det kokande blodet Det bud som jag får slår mitt hjärta i brand För släkt, för Jor och för fosterland
Finn dig ett spjut Klä sedan på De gråa och bruna och till fronten gå Till undergångs rand För hembygd och land Vänd vår lycka igen - med vapen i hand
Så vakna min vän Och res dig igen Känn det kokande blodet Det bud som jag får slår mitt hjärta i brand För släkt, för Jor och för fosterland
Solen går ner Vila ej än Hör; segerropen från fältet igen Det ekar av tjut Som aldrig tar slut Min tro är starkare nu än nånsin förut
Så vakna min vän Och res dig igen Känn det kokande blodet Det bud som jag får slår mitt hjärta i brand För släkt, för Jor och för fosterland *
Original: Vakna, min vän — Johan Nylin (nyfiken.net)
[[Kategori:Sånger]][[Kategori:Krigshjärta]][[Kategori:Jorgaler]][[Kategori:Krig]][[Kategori:Religion]][[Kategori:Johan Nylin]]‘‘‘Vakna, min vän’’’ är en sång av [[Johan Nylin]]. Den började sitt liv inför Ingenmansland, men hann inte riktigt bli klar. Då var det bara melodi och första versen, samt en annan refräng som lät lite annorlunda. Johan skrev klart den när han låg och spelade döende i ett dike under och efter det avslutande slaget på Granland 1, och texten handlade då om det slaget; Slaget vid Uggleskog.
Johan skrev om sången inför [[Krigshjärta]] 5.
==Vakna, min vän (Krigshjärtaversionen)== <youtube>rw-sn6aFYMk</youtube>
‘’<poem>Solen går upp Vakna min vän Se hur livet sprids över jorden igen Det gror i den jord Som vattnats av blod Vakna upp, vakta väl - Vi behöver ditt mod
Så vakna min vän Och res dig igen Känn det kokande blodet Det bud som jag får slår mitt hjärta i brand För släkt, för Jor och för fosterland
Finn dig ett spjut Klä sedan på De gråa och bruna och till fronten gå Till undergångs rand För hembygd och land Vänd vår lycka igen - med vapen i hand
Så vakna min vän Och res dig igen Känn det kokande blodet Det bud som jag får slår mitt hjärta i brand För släkt, för Jor och för fosterland
Solen går ner Vila ej än Hör; segerropen från fältet igen Det ekar av tjut Som aldrig tar slut Min tro är starkare nu än nånsin förut
Så vakna min vän Och res dig igen Känn det kokande blodet Det bud som jag får slår mitt hjärta i brand För släkt, för Jor och för fosterland</poem>’’