Hjältekväde är en låt av Loke om hertig Kaspian. Den finns på albumet Måns Klang i Dimbros fäste.

Hjältekväde

  • Hjältekväde
  • Text: Loke Nyberg
  • Musik: Loke Nyberg

Inspelning med Loke:

ABC-notation
X:1
T:Hjältekväde
C:Loke Nyberg
A:Loke Nyberg
W:Den tappre hertig Kaspian drog fram med sin armé.
W:En mäktig här på femtontusen man.
W:Ifrån horisont till horisont så långt man kunde se
W:i jämna led med skuldran mot varann.
W:
W:Längst bak gick män med bågar utav smidig idegran
W:och före dem marchera svärdbärarna fram.
W:Och framför dem med solen strålar likt en brand i svans och man
W:skred hästar i ett moln av grus och damm.
W:
W:Och uppå varje springare med sköld och spetsig lans
W:satt en stolt och ädel riddersman.
W:Och allra främst i bräschen klädd i solens gyllne glans
W:där skred vår stolte hertig Kaspian.
W:
W:Så kom man till den blomsteräng där slaget skulle stå
W:och hären bredde ut sig gjorde halt.
W:Och femtontusen krigarhjärtan började att slå
W:emedan vapenstål och blickar glänste kallt.
W:
W:Så talte hertig Kaspian: ”Vår gräns har blivit kränkt
W:utav barbarer. Ett förbannat rövarband.
W:Och detta svärd jag höjer ja, det har min fader skänkt
W:och jag ska svinga det för arv och fosterland.”
W:
W:Och sedan så kom fienden, en vedervärdig syn
W:med krökta svärd och klubbor utav sten.
W:Och med rustningar av härdat skinn och målningar i hyn
W:lät de pilar fly från bågar utav ben.
W:
W:Och pilarna de föll som regn en åskovädersnatt
W:men orubblig stod Kaspian och log.
W:Det var ett leende som brast uti ett segersäkert skratt
W:sen fick han en pil i pannan, föll pladask och dog.
W:
W:Öh, dog hjälten redan där? Jag måste sjungit fel minsann.
W:Nå! Låt oss säga att ur intet kom en gås.
W:Och den satte sig i pannan på vår hertig Kaspian
W:och fick pilen som jag nämnde i sitt krås.
W:
W:Och Kaspian drog arvestål och vrålade: ”Attack!”
W:Och hären storma framåt med ett dån.
W:Och Kaspian han svingade, han stötte och han stack
W:sen blev han nedhuggen av en liten gubbe bakifrån.
W:
W:Men oj, nu blev det fel igen du lede trubadur.
W:Nej, återigen gick våran hertig trygg.
W:Ni kan kalla det för framförhållning, ödet eller tur.
W:Han hade glömt att han bar en stor säck potatis på sin rygg.
W:
W:Och inkräktaren veknade. Nu brast hans östra flank
W:och riddersmännen storma framåt ifrån väst.
W:Och Kaspian han njöt av slagets färg och larm och stank
W:sen blev han krossad av en övergiven häst.
W:
W:Nej, förresten! Hästen blev förälskad i en älg.
W:Och förbluffad stod vår gode hertig kvar.
W:Och bevittnade hur häst och älg försvann i sly och sälg
W:och levde lyckliga i alla sina dar.
W:
W:Till slut stod hertig Kaspian blick mot blick och svärd mot svärd
W:med hövdingen för fiendens armé.
W:Som svingade sitt krökta svärd för allting han var värld
W:och gjorde Kaspian till sylta och filé.
W:
W:Nej tusan vilket dravel. Nu får det vara nog.
W:Vår hertig vann duellen. Det förstås!
W:Och resten utav fienden föll som furor där han drog.
W:Snart stod han segrande i sommarsolens bloss.
W:
W:För se inga svärd och pilar får ge hjälten några sår
W:och inte röra han i ryggen ens en gång.
W:Han får aldrig blöda näsblod eller ens mista ett hår
W:i trubadurens insmickrande sång.
W:
W:Så här fullför jag mitt uppdrag. Hjälten segrade till sist
W:som ni säkert förstått från första ton.
W:Så blev även detta kvädet fantasilöst, fatt och trist
W:med samma gamla huvudperson.
W:
W:För sången måste bli precis som hertigen beställt.
W:Jag säljer dyrt min fjäskande lyrik.
W:Men i hemlighet jag lovar, drar en hertig ut i fält
W:så har han samma sköra kött som er
W:min obesjungna, bortglömda publik.
Original: Hjältekväde — Loke Nyberg (nyfiken.net)
[[Kategori:Sånger]][[Kategori:Hjältar]][[Kategori:Krig]][[Kategori:Humor]][[Kategori:Musikanter och sång]][[Kategori:Morgondagens Gryning]][[Kategori:Loke Nyberg]][[Kategori:Upphovsrätt: Publicerat med tillstånd]]

‘‘‘Hjältekväde’’’ är en låt av Loke om hertig Kaspian. Den finns på albumet ‘‘Måns Klang i Dimbros fäste’’.

==Hjältekväde== {| style=“float: right; margin-right: 1em; margin-bottom: 0.5em; width: 300px; border: #99B3FF solid 1px; text-align: left” |- | ‘‘‘Hjältekväde’’’ |- | ‘‘Text:’’ Loke Nyberg |- | ‘‘Musik:’’ Loke Nyberg |- |}

[https://www.youtube.com/watch?v=ILdAMEOVfR4 Inspelning med Loke:]

<youtube>ILdAMEOVfR4</youtube>

‘’<poem>::Den tappre hertig Kaspian drog fram med sin armé. ::En mäktig här på femtontusen man. ::Ifrån horisont till horisont så långt man kunde se ::i jämna led med skuldran mot varann.

::Längst bak gick män med bågar utav smidig idegran ::och före dem marchera svärdbärarna fram. ::Och framför dem med solen strålar likt en brand i svans och man ::skred hästar i ett moln av grus och damm.

::Och uppå varje springare med sköld och spetsig lans ::satt en stolt och ädel riddersman. ::Och allra främst i bräschen klädd i solens gyllne glans ::där skred vår stolte hertig Kaspian.

::Så kom man till den blomsteräng där slaget skulle stå ::och hären bredde ut sig gjorde halt. ::Och femtontusen krigarhjärtan började att slå ::emedan vapenstål och blickar glänste kallt.

::Så talte hertig Kaspian: ”Vår gräns har blivit kränkt ::utav barbarer. Ett förbannat rövarband. ::Och detta svärd jag höjer ja, det har min fader skänkt ::och jag ska svinga det för arv och fosterland.”

::Och sedan så kom fienden, en vedervärdig syn ::med krökta svärd och klubbor utav sten. ::Och med rustningar av härdat skinn och målningar i hyn ::lät de pilar fly från bågar utav ben.

::Och pilarna de föll som regn en åskovädersnatt ::men orubblig stod Kaspian och log. ::Det var ett leende som brast uti ett segersäkert skratt ::sen fick han en pil i pannan, föll pladask och dog.

::Öh, dog hjälten redan där? Jag måste sjungit fel minsann. ::Nå! Låt oss säga att ur intet kom en gås. ::Och den satte sig i pannan på vår hertig Kaspian ::och fick pilen som jag nämnde i sitt krås.

::Och Kaspian drog arvestål och vrålade: ”Attack!” ::Och hären storma framåt med ett dån. ::Och Kaspian han svingade, han stötte och han stack ::sen blev han nedhuggen av en liten gubbe bakifrån.

::Men oj, nu blev det fel igen du lede trubadur. ::Nej, återigen gick våran hertig trygg. ::Ni kan kalla det för framförhållning, ödet eller tur. ::Han hade glömt att han bar en stor säck potatis på sin rygg.

::Och inkräktaren veknade. Nu brast hans östra flank ::och riddersmännen storma framåt ifrån väst. ::Och Kaspian han njöt av slagets färg och larm och stank ::sen blev han krossad av en övergiven häst.

::Nej, förresten! Hästen blev förälskad i en älg. ::Och förbluffad stod vår gode hertig kvar. ::Och bevittnade hur häst och älg försvann i sly och sälg ::och levde lyckliga i alla sina dar.

::Till slut stod hertig Kaspian blick mot blick och svärd mot svärd ::med hövdingen för fiendens armé. ::Som svingade sitt krökta svärd för allting han var värld ::och gjorde Kaspian till sylta och filé.

::Nej tusan vilket dravel. Nu får det vara nog. ::Vår hertig vann duellen. Det förstås! ::Och resten utav fienden föll som furor där han drog. ::Snart stod han segrande i sommarsolens bloss.

::För se inga svärd och pilar får ge hjälten några sår ::och inte röra han i ryggen ens en gång. ::Han får aldrig blöda näsblod eller ens mista ett hår ::i trubadurens insmickrande sång.

::Så här fullför jag mitt uppdrag. Hjälten segrade till sist ::som ni säkert förstått från första ton. ::Så blev även detta kvädet fantasilöst, fatt och trist ::med samma gamla huvudperson.

::För sången måste bli precis som hertigen beställt. ::Jag säljer dyrt min fjäskande lyrik. ::Men i hemlighet jag lovar, drar en hertig ut i fält ::så har han samma sköra kött som er ::min obesjungna, bortglömda publik.</poem>’’

Lajv
Morgondagens Gryning
Teman
Hjältar, Humor, Musikanter och sång, Våld/Krig
Musikanter
Loke Nyberg
Upphovsrätt
Publicerat med tillstånd
Extern media
Inspelning med Loke