Fäll, fäll, fäll är en marschvisa skriven av Torbjörn Walberg till krigshjärtakampanjens änglar, soldater som hoppar fallskärm från luftskepp.
ABC-notation
X:1 T:Fäll, fäll, fäll C:Torbjörn Walberg A:Torbjörn Walberg H:Torbjörn Walberg N:2012 W:Sankt Helga vakar över oss när vi har kastat loss W:men vindens tjut och oljerök bekommer inte oss W:fyll upp din bössa med krut, och tag ditt vapen ur ställ W:Vi väntar på att Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll! W: W:Spänn åt din sele, fäst ditt vapen, surra skäktor an W:Ge akt på slitet rep och rem, och mönstra sen varann W:Vad rör dig sorger och skuld om du ej lever ikväll? W:Det är försent när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll! W: W:Med skärmen fast i selen och med armborstet i rem W:Den jord vi lämnat drar i oss, nu mötas vi igen W:Känn tomheten på dig kalla, din skräck är ej rationell W:Hör livet slå när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll! W: W:Vårt öde är vårt eget verk, vi säljer kropp och själ W:Och vissa skall fru Lycka utan ömkan slå ihjäl W:Men antingen får du svälta eller äta ikväll W:Ett tärningskast när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll! W: W:Med sidenvingar vita störta vi mot fienden W:När hjärtat slår som hårdast är vi levande igen W:Förinta allt i din väg när du tar mark med en smäll W:Vi lever blott när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll! W: W:När stål och skäkta rensat ut det motstånd som finns kvar W:en röksignal ger tecken till att landningen är klar W:Ett luftskepp över ditt huvud som firar ner materiel W:de säkra är när Hauptmann vrålat Fäll! Fäll Fäll!
Original: Fäll, fäll, fäll — Torbjörn Walberg (nyfiken.net)
[[Kategori:Sånger]][[Kategori:Krig]][[Kategori:Marsch]][[Kategori:Dönländare]][[Kategori:Gillet (KH)]][[Kategori:Krigshjärta]][[Kategori:Torbjörn Walberg]][[Kategori:2012]][[Kategori:Upphovsrätt: Fri användning inom lajv]]''‘‘‘Fäll, fäll, fäll’’’ är en marschvisa skriven av [[Torbjörn Walberg]] till krigshjärtakampanjens änglar, soldater som hoppar fallskärm från luftskepp.
<youtube>9I6QoPHoFWE</youtube>
‘’<poem>::Sankt Helga vakar över oss när vi har kastat loss ::men vindens tjut och oljerök bekommer inte oss ::fyll upp din bössa med krut, och tag ditt vapen ur ställ ::Vi väntar på att Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll!
::Spänn åt din sele, fäst ditt vapen, surra skäktor an ::Ge akt på slitet rep och rem, och mönstra sen varann ::Vad rör dig sorger och skuld om du ej lever ikväll? ::Det är försent när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll!
::Med skärmen fast i selen och med armborstet i rem ::Den jord vi lämnat drar i oss, nu mötas vi igen ::Känn tomheten på dig kalla, din skräck är ej rationell ::Hör livet slå när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll!
::Vårt öde är vårt eget verk, vi säljer kropp och själ ::Och vissa skall fru Lycka utan ömkan slå ihjäl ::Men antingen får du svälta eller äta ikväll ::Ett tärningskast när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll!
::Med sidenvingar vita störta vi mot fienden ::När hjärtat slår som hårdast är vi levande igen ::Förinta allt i din väg när du tar mark med en smäll ::Vi lever blott när Hauptmann vrålar Fäll! Fäll! Fäll!
::När stål och skäkta rensat ut det motstånd som finns kvar ::en röksignal ger tecken till att landningen är klar ::Ett luftskepp över ditt huvud som firar ner materiel ::de säkra är när Hauptmann vrålat Fäll! Fäll Fäll!</poem>’’