Bonden och kråkan är en traditionell folkvisa. Ett flertal olika versioner finns, med olika melodi och olika verser. Versioner finns även i Norge, Danmark och på Färöarna.
Version 1:
ABC-notation
X:1 T:Bonden och kråkan W:Bonden han gångar åt dalande skog W:Hej torej åt dalande skog W:Där fick han höra en kråka som gol W:Hej torej en kråka som gol W: W:Bonden han lade sig genast på knä W:Så sköt han den kråkan så hon föll ur trä W: W:Kråkan den förde han hem till sitt hus W:Av talgen så stöpte han tolv pund ljus W: W:Den kråkan var nyttig till mången god ting W:Av gumpen så gjorde de en skräddarsyring W: W:Av tarmarna gjorde de tömmar och rep W:Av fötterna gjorde de en dyngegrep W: W:Av vingarna gjorde de segel och mast W:Av rompen så gjorde de en sopekvast W: W:Och köttet det saltades i tunnor och kar W:Förutom en surstek som gömdes åt far W: W:Av halsen så gjorde de en låtande lur W:Hej torej en låtande lur W:Han lät mycket värre än en herregårdstjur W:Hej torej än en herregårdstjur
Version 2:
ABC-notation
X:1 T:Bonden och kråkan W:Och bonden han körde till furuskog. W:Hej-om, fej-om, fal-le-ral-le-ra, W:Där såg han en kråka som satt och gol W:Hej-om, fej-om, fal-le-ral-le-ra. W: W:Och bonden han vände då om igen: W:Hej-om, fej-om, ... W:"Ajaj mor den kråkan hon biter mig!" W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Men gumman hon satt vid sin spinnrock och spann: W:Hej-om, fej-om, ... W:"När såg du en kråka väl bita en man?" W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Och bonden han spände sin båge för knä: W:Hej-om, fej-om, ... W:så sköt han den kråkan i högsta trä! W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Och kråkan den förde han hem till sitt hus. W:Hej-om, fej-om, ... W:Av talgen han stöpte de femton pund ljus W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Och köttet de saltade neder i kar, W:Hej-om, fej-om, ... W:förutom en surstek, som gömdes åt far. W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Av skinnet så sydde de tolv par skor, W:Hej-om, fej-om, ... W:förutom de tofflor, som gjordes åt mor. W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Av dunen de stoppade dynorna sju W:Hej-om, fej-om ... W:och kuddar dessuton ett hundra och tu. W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Av vingarna gjode de solafjä'r, W:Hej-om, fej-om, ... W:som flickorna bruka i vackert vä'r. W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Av näbben de reste en kyrkspira upp, W:Hej-om, fej-om, ... W:och huvudet blev till en kyrketornstupp. W:Hej-om, fej-om, ... W: W:Av skrovet de gjorde ett gungande skepp, W:Hej-om, fej-om, ... W:de största, som någonsin på Kattegatt geck. W:Hej-om, fej-om, fal-li-ral-li-ra.
Version 3:
(Norsk)
ABC-notation
X:1 T:Bonden och kråkan W:Og mannen han gjekk seg i vedaskog, W:Hei fara, i vedaskog. W:Då sat der ei kråka i lunden og gol. W:Hei fara, faltu riltu raltura.
Original: Bonden och kråkan — okänd (nyfiken.net)
[[Kategori:Sånger]][[Kategori:Folkvisor]][[Kategori:Humor]][[Kategori:Norska]][[Kategori:Traditionell]][[Kategori:Upphovsrätt: Fritt verk (ålder)]]‘‘‘Bonden och kråkan’’’ är en traditionell folkvisa. Ett flertal olika versioner finns, med olika melodi och olika verser. Versioner finns även i Norge, Danmark och på Färöarna.
== Version 1: ==
<youtube>ysXqMON26HM</youtube>
‘’<poem> Bonden han gångar åt dalande skog Hej torej åt dalande skog Där fick han höra en kråka som gol Hej torej en kråka som gol
Bonden han lade sig genast på knä Så sköt han den kråkan så hon föll ur trä
Kråkan den förde han hem till sitt hus Av talgen så stöpte han tolv pund ljus
Den kråkan var nyttig till mången god ting Av gumpen så gjorde de en skräddarsyring
Av tarmarna gjorde de tömmar och rep Av fötterna gjorde de en dyngegrep
Av vingarna gjorde de segel och mast Av rompen så gjorde de en sopekvast
Och köttet det saltades i tunnor och kar Förutom en surstek som gömdes åt far
Av halsen så gjorde de en låtande lur Hej torej en låtande lur Han lät mycket värre än en herregårdstjur Hej torej än en herregårdstjur </poem>’’
== Version 2: ==
<youtube>RIj2uLVcH_o</youtube>
‘’<poem> Och bonden han körde till furuskog. Hej-om, fej-om, fal-le-ral-le-ra, Där såg han en kråka som satt och gol Hej-om, fej-om, fal-le-ral-le-ra.
Och bonden han vände då om igen: Hej-om, fej-om, … “Ajaj mor den kråkan hon biter mig!” Hej-om, fej-om, …
Men gumman hon satt vid sin spinnrock och spann: Hej-om, fej-om, … “När såg du en kråka väl bita en man?” Hej-om, fej-om, …
Och bonden han spände sin båge för knä: Hej-om, fej-om, … så sköt han den kråkan i högsta trä! Hej-om, fej-om, …
Och kråkan den förde han hem till sitt hus. Hej-om, fej-om, … Av talgen han stöpte de femton pund ljus Hej-om, fej-om, …
Och köttet de saltade neder i kar, Hej-om, fej-om, … förutom en surstek, som gömdes åt far. Hej-om, fej-om, …
Av skinnet så sydde de tolv par skor, Hej-om, fej-om, … förutom de tofflor, som gjordes åt mor. Hej-om, fej-om, …
Av dunen de stoppade dynorna sju Hej-om, fej-om … och kuddar dessuton ett hundra och tu. Hej-om, fej-om, …
Av vingarna gjode de solafjä’r, Hej-om, fej-om, … som flickorna bruka i vackert vä’r. Hej-om, fej-om, …
Av näbben de reste en kyrkspira upp, Hej-om, fej-om, … och huvudet blev till en kyrketornstupp. Hej-om, fej-om, …
Av skrovet de gjorde ett gungande skepp, Hej-om, fej-om, … de största, som någonsin på Kattegatt geck. Hej-om, fej-om, fal-li-ral-li-ra. </poem>’’
== Version 3: == (Norsk)
<youtube>RQz9NWn_B0Q</youtube>
‘’<poem> Og mannen han gjekk seg i vedaskog, Hei fara, i vedaskog. Då sat der ei kråka i lunden og gol. Hei fara, faltu riltu raltura. </poem>’’