Ack Jorgalien Du Sköna är en sång av Daniel W Langs omskriven från Ack Värmeland, du sköna (alt. Värmlandssången el. Värmlandsvisan). Orginalet är en svensk sång från år 1822, baserad på en traditionell folkmelodi, och med text av Anders Fryxell och Fredrik August Dahlgren.
Texten skrevs inför Krigshjärta 12
Melodin till Ack Värmeland, du sköna:
ACK JORGALIEN DU SKÖNA
Ack, Jorgalien, du sköna, du härliga land! Du krona bland Minnea rikets länder! Ja, om jag komme mitt i det förlovade land, till Jorgala jag ändå återvänder. Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö. Om en gång ifrån Jorgala du tager dig en mö, så vet jag att aldrig du dig ångrar.
I Jorgalien är lustigt att leva och bo; det landet jag prisar så gärna. Där klappar det hjärtan med heder och tro så fasta som bergenas kärna. Och var och en ann uti Minnea rikets land, som kommer att gästa vid Baalälvens strand, han finner blott bröder och systrar.
I Jorgalien — ja där vill jag bygga och bo, med enklaste lycka förnöjder. Dess dalar och skogar ge mig tystnadens ro, och luften är frisk på dess höjder. Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång — vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i Jorgaliska jorden.
Original: Ack Jorgalien Du Sköna — Anders Fryxell, Daniel W Langs, Fredrik August Dahlgren (nyfiken.net)
[[Kategori:Sånger]][[Kategori:Krigshjärta]][[Kategori:Jorgaler]][[Kategori:Daniel W Langs]]‘‘‘Ack Jorgalien Du Sköna’’’ är en sång av [[Daniel W Langs]] omskriven från Ack Värmeland, du sköna (alt. Värmlandssången el. Värmlandsvisan). Orginalet är en svensk sång från år 1822, baserad på en traditionell folkmelodi, och med text av [[Anders Fryxell]] och [[Fredrik August Dahlgren]].
Texten skrevs inför [[Krigshjärta]] 12
[https://youtu.be/kXPPMYyJl-g?si=3shh9EDfTNcLxUC2 Melodin till Ack Värmeland, du sköna:]
<youtube>https://youtu.be/kXPPMYyJl-g?si=3shh9EDfTNcLxUC2</youtube>
=== ACK JORGALIEN DU SKÖNA ===
Ack, Jorgalien, du sköna, du härliga land! Du krona bland Minnea rikets länder! Ja, om jag komme mitt i det förlovade land, till Jorgala jag ändå återvänder. Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö. Om en gång ifrån Jorgala du tager dig en mö, så vet jag att aldrig du dig ångrar.
I Jorgalien är lustigt att leva och bo; det landet jag prisar så gärna. Där klappar det hjärtan med heder och tro så fasta som bergenas kärna. Och var och en ann uti Minnea rikets land, som kommer att gästa vid Baalälvens strand, han finner blott bröder och systrar.
I Jorgalien — ja där vill jag bygga och bo, med enklaste lycka förnöjder. Dess dalar och skogar ge mig tystnadens ro, och luften är frisk på dess höjder. Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång — vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i Jorgaliska jorden.